I Rumänien, fram till de industriella färgämnenas framkomst + länge därefter, färgades trådarna som användes i produktionen av traditionella textilier såsom förkläden, folkliga skjortor, fote, mattor, filtar + andra tyger med färger utvunna ur växter. Dessa metoder har i stort sett försvunnit idag, endast några få kvinnor på landsbygden använder fortfarande växter för att framställa färgämnen. Med tiden ersattes dessa växtbaserade färger av kemiska färger från handeln.
I början var färgerna få: vit, svart, svartbrun, vackert gult (mer pastell) + mörkrött. Senare tillkom blått, lila + grönt (genom att kombinera gult med blått). Dessa färger var starka + mörka.
Senare tog kvinnorna växter från naturen, kokade dem, blandade dem, tillsatte fixeringsmedel + skapade därigenom ett brett spektrum av pastellfärger för färgning av garn + tyger av ull, hampa, silke osv. Färgrecepten bestod mestadels av växtavkok som fixerades på fibrerna med hjälp av fixeringsmedel.
De naturliga färgerna erhölls från alla delar av växten: rot, stam, bark, knoppar, blad, blommor, frukter. Endast färskt material gav intensiva färger. Ett undantag var barken från klibbal (Alnus glutinosa), som måste användas ett år efter skörd.
På våren samlades bark + skal, på sommaren frukt, blad + blommor, varje växt hade sin optimala tidpunkt. På hösten samlades rötterna som användes för färgning. Så erhölls vårfärger (från bark + skal), sommarfärger (från frukter, blad, blommor + örtartade stjälkar – rika + intensiva) + höstfärger (från rötter – blekare + mindre intensiva).
Färgningstekniker + använda fixeringsmedel
- I en kittel lades råmaterialet, kokande vatten tillsattes + fick stå över natten i ett varmt rum. Blandningen kunde användas redan nästa dag.
- En annan metod var att koka växterna + sedan låta fibrerna macerera i avkoket, varefter de kokades. Koktiden varierade beroende på vilken färg man ville uppnå, från 15–20 minuter till flera timmar. Färger + nyanser berodde faktiskt på koktiden. Ibland behövde trådarna kokas igen för att få fram olika nyanser.
Hållbarheten + intensiteten hos den erhållna färgen bestämdes av kvaliteten på materialen som användes, mängden, kombinationerna med andra växter + bearbetningstiden (macerering eller kokning). Ju längre växterna kokades, desto starkare blev färgen. När den önskade nyansen hade uppnåtts genom förlängd kokning eller tillsats av andra växter var det obligatoriskt att fixera färgen. De mest kända fixeringsmedlen är vinäger, salt, järnsulfat.
A. Gul färg
- Drobita (Genista tinctoria) – kokning av grenar med blommor + blad, blandade med alun (Potassium alum), gav en citrongul färg. Fibrerna låg i denna lösning i 12 timmar + sköljdes sedan i lut (kokt träaska i vatten).
- Rödgul – genom att först lägga trådarna i bors (jäst kli-vatten) + sedan i drobita-essens.
- Gul från vildäppelträdets bark (Malus sylvestris), kokt + blandad med alun.
- Gul från drobita (Genista tinctoria) + vildäppelbark (Malus sylvestris).
- Videknoppar (Salix) + alun – gyllengult. Blad + bark från fackelblomster (Lythrum salicaria) + alun – citrongult.
- Videgrenar (Salix) + fackelblomster (Lythrum salicaria) – mörkare gult.
- Björklöv (Betula), samlade på hösten, torkade + krossade + alun – ljus- + tvättbeständigt gult.
- Björkbark (Betula), kokt i surt bors – mörkgult.
- Fermenterade tobaksblad (Nicotiana tabacum) + alun – oljegult.
- Klibbalbark (Alnus glutinosa) – tegelgult.
- Mjölktistel/Euphorbia (Euphorbia) + alun – vaxgult eller grönaktigt gult. Andra källor: mullbärsblad (Morus nigra), körsbärsplommon (Prunus cerasifera), päronbark (Pyrus communis), fläderblad (Sambucus nigra), lökskal (Allium cepa), syrerötter (Rumex patientia), johannesörtblommor (Hypericum perforatum), vinblad (Vitis vinifera), nässlor (Urtica dioica), mistel (Viscum album), maskros (Taraxacum officinale), krokusblommor (Crocus).
Genista tinctoria – naturlig källa till gult i traditionella rumänska textilier.
B. Orange
Trådar som först kokades i bors + sedan lades i färgen från punkt 6 (vide + fackelblomster) + tvättades i lut gav orange.
C. Blå färg
- Syren (Syringa vulgaris) + alun + lut + fettvatten (första ulltvätten) + bors – blåtoner.
- Indigo (Indigofera tinctoria) + vassle + alun + lut – vacker blå.
- Rysk blåstjärna (Scilla bifolia) + alun – ljusblå.
- Tidlösa (Colchicum autumnale) + krokus (Crocus) + vassle, fixerade med vinäger, salt eller järnsulfat, samt timjanblad (Thymus serpyllum), mullbär (Morus nigra), fläderbär (Sambucus) – intensiv blå.
D. Grön färg
- Björklöv (Betula) + alun eller tranbär (Oxycoccus quadripetalus) + fettvatten – grön.
- Drobita (Genista tinctoria) + vejde (Isatis tinctoria) + bors – vacker grön.
- Valnötsblad (Juglans regia) + alnbark (Alnus) + alun – olivgrön.
- Syren (Syringa vulgaris) + drobita (Genista tinctoria) + alun + fettvatten – ljusgrön.
- Grön erhållen genom att kombinera växter som ger gult med växter som ger blått + fixerad med salt, vinäger eller järnsulfat.
E. Röd färg
- Blad + blommor från vildäppelträd (Malus sylvestris) – ljusa till mörka röda.
- Sur äppelbark (Malus sylvestris) + oregano (Origanum vulgare) – blodröd. Med lut – mörkröd.
- Oregano (Origanum vulgare) + kornell (Cornus mas) + backtimjan (Thymus serpyllum) – vacker röd.
- Krapp-rötter (Rubia tinctorum) + bors + alun – intensiv röd.
- Plombark (Prunus domestica) + lut + al (Alnus) + oregano – varierade röda.
- Ängssyra (Rumex acetosa) + alun – rosaröd.
- Amerikansk palmlilja/pokeweed (Phytolacca decandra) + tenn + salpetersyra – eldröd.
- Bitterapelsin (Citrus aurantium) + oregano (Origanum vulgare) + pokeweed (Phytolacca decandra) + salpetersyra + tenn – ljus karmosin eller mörk körsbärsröd.
Traditionell rumänsk handduk, handvävd av fibrer färgade i byhushåll i rött och svart.
Med tiden har det röda naturligt bleknat till rosa, vilket förstärker dess antika charm. Finns nu på GreatBlouses.com.
F. Svart färg
- Al (Alnus glutinosa) + järnsulfat, ensam eller med alun + salt – svart.
- Grön valnötsskal (Juglans regia) + järnsulfat eller lut – vacker svart.
- Oregano (Origanum vulgare) + al (Alnus glutinosa) + lut + järnsulfat – ren svart.
- Dvärgfläder (Sambucus ebulus), fläder (Sambucus nigra), körsbärsplommon (Prunus cerasifera), ek (Quercus robur), kornell (Cornus mas), bergek (Quercus petraea), havtorn (Hippophae rhamnoides) – varierade svarta nyanser.
Traditionell rumänsk kjol , färgad svart med naturliga växtfärger + dekorerad med metalltrådsbroderier.
Finns på GreatBlouses.com.
G. Brun färg
- Valnötsblad (Juglans regia) + syror (Rumex patientia) + alun – sol- + tvättbeständig brun.
- Grön valnötsskal (Juglans regia) + bors + alun – vacker brun.
Dessa naturliga färger, framställda med tålamod + skicklighet från växter, berikade den rumänska folkdräkten i århundraden. De förblir ett levande vittnesbörd om det nära bandet mellan människor + natur, och bevarar äktheten + skönheten i traditionella textilier.
Bearbetad text efter Ecaterina Tomida – Sömmar + broderier i den rumänska folkdräkten